Ungdomsrörelsen i siffror

28 februari 2025

Ungas egen organisering utgör grunden i svensk ungdomspolitik och är avgörande för att möjliggöra att unga får makt över samhällsutvecklingen och sina egna liv.

Nyligen gav LSU ut rapporten URIS som visar att vi är långt ifrån målet att möjliggöra att unga får makt över samhällsutvecklingen och sina egna liv. Här beskriver vi kort vad rapporten säger.

Genom minskade ekonomiska resurser, ökade administrativa bördor och begränsningar i tillgången till banker och infrastruktur hämmas ungdomsrörelsens förmåga att bedriva sin verksamhet och säkerställa ungas inflytande. Detta går helt emot FN:s resolution 2250 (om unga fred och säkerhet) som Sverige skrev under på 2015.

Hur mår ungdomsrörelsen?

  • Ungdomsrörelsen är inte bara stor, den är också otroligt mångfacetterad. Här samlas barn och unga från hela landet med olika ålder, bakgrund och intressen.
  • Medlemsantalet befinner sig nu på historiskt höga nivåer och visar på ungdomsrörelsens attraktivitet, betydelse och hårda arbete för att nå ut till barn och unga över hela landet.
  • Att vara anställd i ungdomsrörelsen innebär stora möjligheter att utvecklas både i sitt ledarskap och sitt arbetsgivarskap.

Ökade krav driver på en professionalisering av föreningslivet

  • Den nya kravbilden på civilsamhället har inneburit att organisationerna inte längre kan bedrivas på ideell basis.
  • Administrativa krav för att bedriva verksamhet, ansöka om anslag och svara mot alla kontrollfunktioner har drivit på den professionalisering som civilsamhället genomgått och innebär ökade behov av spetskompetens.
  • För att ungdomsrörelsen ska kunna leva upp till de nya kontrollfunktionerna behövs mer personal och större finansiering, annars behöver man omgående reformera bidragsvillkor och minska de administrativa bördorna för ungdomsrörelsen.

Politisk påverkan

Att försöka påverka samhällsutvecklingen och politiken är ofta utmanande för barn och unga, framför allt på grund av åldersmaktordningen och svårigheter att få reellt inflytande i policyutveckling. LSU:s medlemmar ser idag hinder i sitt påverkansarbete och detta beror främst på:

  1. Resurser och tidsbrist: 60 procent av organisationerna beskriver att de saknar tillräckliga resurser för att arbeta aktivt med sitt påverkansarbete, även om viljan och ambitionen finns.
  2. Krympande utrymme och en förändrad syn på civilsamhället: Civilsamhällets utrymme blir alltmer begränsat. Andelen som upplever att deras utrymme krymper har ökat konstant sedan vi började mäta frågan 2019.
  3. Exkludering och bristande politiskt intresse: Det tredje vanligaste hindret är kopplat till ett bristande politiskt intresse – en av fyra organisationer menar att det är svårt att komma till tals och nå ut. Svårigheter att nå fram till beslutsfattare och att man inte blir inbjuden till att delta i relevanta policyprocesser gör att barn- och ungdomsorganisationer stängs ute från viktiga påverkansforum.
  4. Åldersmaktordningen: Flera organisationer pekar också ut åldermaktordningen som ett hinder, vilket gör att det blir svårare att utkräva sina rättigheter, granska demokratin och säkerställa att barn- och ungas perspektiv inkluderas i beslutsfattandet.