Öppet brev till regeringen

17 januari 2024

Regeringen säger att de genom biståndet vill stärka stödet till civilsamhället och till människorätts- och demokratiförsvarare. Med högre krav på egen insamling riskerar regeringen motsatt effekt, skriver KFUM tillsammans med 38 andra organisationer.

Brevet skickades till biståndsminister Johan Forssell, den 16 januari 2024

Regeringens reformagenda avser att bidra till ett starkt civilsamhälle och stödja organisationer, demokratirörelser, aktörer och nätverk som står upp för mänskliga fri- och rättigheter, samt bevakar och slår vakt om demokrati och rättsstatens principer. Regeringen säger sig också vilja öka stödet till människorätts- och demokratiförsvarare. Signaler vi får om kommande beslut kring “Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” (“CSO-strategin”) påvisar nu motsatsen.

CSO-strategin är den enda strategin som huvudsakligen fokuserar på civilsamhället i sin egen rätt, och som utgår från att långsiktigt bygga ett hållbart och oberoende civilsamhälle som ett fundament för demokratisering och människors förutsättningar att ta sig ur fattigdom och förtryck. Strategin möjliggör ett anpassat och pluralistiskt stärkande av civilsamhället i utsatta kontexter, genom att jobba med, och inte för, civilsamhället utifrån olika perspektiv, kunskaper och erfarenheter. Anslaget utgör en ekonomisk grundsten för de samarbetspartners som utför ett långsiktigt svenskt utvecklingssamarbete, genom lokal förankring och närvaro. Ändringar i CSO-strategin kommer direkt beröra verksamheten och villkoren för ett stort antal civilsamhällsorganisationer, globalt och i Sverige.

Äventyra inte civilsamhällets möjligheter att verka

I regleringsbrevet 2024 till Sida konstateras att beslut om CSO-strategin ska tas i januari 2024. Enligt de Gemensamma Åtaganden (GÅ) ska regeringen samråda med berörda civilsamhällesorganisationer inför övergripande och principiella beslut om den svenska biståndspolitiken, och inför förestående förändringar i politiken som direkt berör civilsamhällsorganisationernas verksamhet och villkor. Dessutom står det uttryckligen i GÅ att regeringen ska samråda med berörda civilsamhällesorganisationer i ett tidigt skede när strategier ska utarbetas. Konsultationer kring CSO-strategin skedde med den tidigare regeringen under 2021, men sedan den nya regeringen tillträdde med en ny biståndspolitik har inget samråd skett. Detta är ett allvarligt avsteg från den överenskomna arbetsordning som regeringen och civilsamhällets organisationer enats om.

I det samråd som skedde 2021 bidrog civilsamhället med många inspel till förbättring av CSO-strategin. Dessa inspel förblir relevanta och vi hoppas att regeringen tagit del av dessa i framtagandet av en ny strategi. En fråga som inte diskuterades närmare då, och som enligt uppgift diskuteras nu är förändringar i egeninsatsen. I gällande CSO-strategi krävs en egeninsats på 5, respektive 10 procent, som ska utgöras av kontanta medel insamlade i Sverige. Enligt information som vi har fått ta del av, i brist på dialog direkt med regeringen, diskuteras en egeninsats på 20 procent. Utan att ha haft tillgång till regeringens motivering och konsekvensanalys av ett sådant förslag kan vi snabbt konstatera att det skulle få allvarliga konsekvenser för civilsamhällesorganisationers och Sidas arbete, och därmed för genomförandet av strategin.

Insamlingsinsatser är resurskrävande och framgången beror på många faktorer som inte nödvändigtvis kopplar till organisationens resultat i relation till biståndsmålet. Insamlingsinsatser tar lång tid att bygga upp och resultatet är oförutsägbart inte minst i ekonomiskt utmanande tider som dessa. Med varje procent som egeninsatsen ökas, riskerar antalet organisationer som klarar att möta den att krympa. En kraftig höjning av egeninsatsen skulle innebära att många små samarbetspartners slås ut helt, medan större samarbetspartners drastiskt skulle behöva begränsa sin insats inom CSO-strategin. Ju snabbare denna förändring fasas in, desto större blir konsekvenser för demokratiarbetet och den omfattande och viktiga delen av svenskt utvecklingssamarbete som utförs med civilsamhället som aktör.

Med detta brev vill vi härmed understryka vikten av att utreda konsekvenserna av en förändrad egeninsats innan några eventuella förändringar beslutas.

Underskrifter

  1. Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan
  2. Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna
  3. Brian Kelly, generalsekreterare, Artikel2
  4. Martina Hibell, generalsekreterare, Barnfonden
  5. Catherine Isaksson, generalsekreterare, CIS – Centerpartiets Internationella Stiftelse
  6. Farhad Mazi Esfahani, generalsekreterare, Clowner utan Gränser
  7. Mattias Brunander, generalsekreterare, Diakonia
  8. Ulrika Strand, generalsekreterare, Fonden för mänskliga rättigheter
  9. Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv
  10. Sonja Markovic, ordförande, Framtidsjorden
  11. Malin Nilsson, generalsekreterare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF
  12. Johanna Davén, generalsekreterare, IOGT-NTO Movement
  13. Alexander Clemenson, generalsekreterare, KFUM Sverige
  14. Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
  15. Catalina Rodriguez Näsman, ordförande, Latinamerikagrupperna
  16. Noura Berrouba, ordförande, LSU
  17. Mehmet Kaplan, generalsekreterare, Muslim Aid Sweden
  18. Jesper Hansén, generalsekreterare, MyRight
  19. Shahab Ahmadian, ordförande, MÄN
  20. Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
  21. Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
  22. Anette Uddqvist, kanslichef Operation 1325
  23. Henrik Carlborg, ordförande Palestinagrupperna i Sverige
  24. Niclas Lindgren, direktor PMU
  25. Paul Carlsson, ordförande, Praktisk solidaritet
  26. Sofia Breitholtz, vd Reach for Change
  27. Peter Sidlund Ponkala, förbundsordförande, RFSL
  28. Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR
  29. Isabella Holmquist, styrelseordförande, Svalorna Indien Bangladesh
  30. Linn Thullberg, styrelseordförande, Svalorna Latinamerika
  31. Annelie Börjesson, ordförande, Svenska FN-förbundet
  32. Jan Strömdahl, Svenska Västsaharakommittén
  33. Alice Blondel, kanslichef, Swedwatch
  34. Maria Nyberg, generalsekreterare Union to Union
  35. Johanna Eliasson, ordförande, Vänsterns Internationella Forum
  36. Anna Tibblin, generalsekreterare, We Effect
  37. Gustaf Lind, generalsekreterare, WWF Sverige
  38. Paulina Kluge, tf kanslichef, Östgruppen
  39. Patrik Schröder, samordnare civilsamhällesfrågor, Fremia