Möt årets Elsa och William!

15 november 2022

Varje år delas Årets Elsa och William ut till ledare inom KFUM-rörelsen som genom sitt ledarskap inspirerar och engagerar unga. I samband med KFORUM den 11-13 november kunde vi avslöja årets stipendiater!

Bild på Engla Lovén, framröstad till Årets Elsa 2022.

Årets Elsa: Engla Lowén

Namn: Engla Lowén
Ålder: 19 år
KFUM-förening: KFUM Aikido i Uppsala
Dina tre bästa tips till andra KFUM-ledare:

  • Ha respekt för dig själv och tillåta inte andra att trampa på dig. 
  • Ha respekt för de du tränar. 
  • Du är bara människa, visa det. Det blir roligare både för de du leder och dig själv. Om du gör fel – se det som ett tillfälle att lära av.

Stort grattis till utmärkelsen som årets Elsa! Hur känns det? 

– Det var helt oväntat. De som nominerade mig hade inte berättat att de gjord det, så det kom som en chock. Men jag är jätteglad! 

Vill du berätta lite mer om hur ditt engagemang i KFUM startade? 

– Jag började faktiskt när jag var 8 år på ett provtillfälle som skolan anordnade. Vi fick då prova på Aikido och jag kände att det här var något jag vill köra vidare med. Och nu har det gått 12-13 år sen dess.

Och nu är du fast? 

– Haha! Ja, dom vill inte att jag ska sluta! 

Vad var det som gjorde att du stannade kvar i KFUM? 

– Jag har väldigt många kompisar. Jag var faktiskt väldigt nära at sluta när jag gick i årskurs åtta. Så jag gick dit för att säga hejdå och påmindes om hur kul det var och tänkte “nu kan jag inte sluta”. Jag har haft väldigt, väldigt bra tränare. Det är faktiskt min tränare som har skickat in den här nomineringen.  

Wow, vilket bra betyg till dig! 

– Haha, ja verkligen! 

När insåg du att du ville bli ledare? När vågade du ta steget att bli ledare? 

– Jag började först som assistent på pass för de yngre grupperna. Det började jag med när jag hade hållit på i ungefär fem år. Sen har jag varit ledare nu i drygt tre år. De frågade om jag ville ta ett pass när mina ledare trodde att jag var redo. Så det var nervöst men det var roligt och nu har jag hållit på i flera år.  

Vad skulle du vilja skicka med den som själv går i tankarna om att bli ledare i en förening? 

– Du skara vara bekväm i det du tränar, alltid.  Börja som assistent, då har du inte kravet på att du måste kunna allt. Utan du är där för att lära av ledarna och hur de jobbar. Och det är läskigt att hålla i ett första pass och ta på sig ledarrollen, men det blir bättre sen.  Så se till att ha en plan – men var inte rätt för att ändra den! Var flexibel med upplägget och var modig i att det kan komma att förändras allteftersom.  

Om du skulle beskriva KFUM med ett ord, vad skulle det vara? 

– Fristad. För mig har det alltid varit ett andra hem jag kan gå till. Jag har alltid tänkt att om allt annat känns dåligt kan jag alltid gå dit. Det känns fint att jag nu i alla fall kan försöka ge tillbaka det till dem jag är ledare för.  

Årets William: Jacob Tinér

Namn: Jacob Tinér
Ålder: 23 år
KFUM-förening: Sparreviken, Ljungskile
Dina tre bästa tips till andra KFUM-ledare:  

  • Fortsätta följa din dröm och passion. Gå efter din magkänsla och lär ut det du tycker är kul! 
  • Våga vara sårbar. Våga be om hjälp och säg till när det är något du inte kan.  
  • Ha kul!

Stort grattis till utmärkelsen som årets William! Hur känns det? 
Det känns överrumplande och chockande. Men samtidigt känner jag stolthet – både över mig själv men även min lägergård och vår förening. Det är väldigt fint! 

Vill du berätta mer om hur ditt engagemang i KFUM startade? 

– Det började när jag var 14 år gammal och kände mig lite vilsen. Mina föräldrar hittade då föreningen och lägergården Sparreviken utanför Ljungskile och frågade om jag ville åka dit.

– Så jag åkte dit och var med på ett konfirmationsläger under en sommar. Jag tror att vi var en väldigt tight grupp just det året jag konfirmerades som hade turen att ha bra ledare och präster. Och jag blev helt uppslukad av atmosfären på Sperreviken och ville egentligen inte lämna efter lägret var slut.

Efter sommaren ville Jacob och hans nyfunna vänner inte lämna atmosfären på lägergården. Så det fortsatte att åka dit sommar efter sommar. Men allteftersom åren gick kom de snart upp i åldern för att vara för gamla för att vara deltagare.

– Vi var flera som gick i tankarna på att bli ledare. Inte minst för att få fortsätta komma till lägergården. 

Vanligtvis går ledaraspiranter en utbildning för att få börja arbeta som ledare. Men Jacob tog en annan väg. 

– En av mina bästa vänner drog med mig på en ledarhelg. Helt plötsligt fick jag se min förening från bakom kulisserna och lära känna alla dåvarande ledare. Jag minns att de pratade med mig som att jag var en potentiell ledare – det kändes som att jag redan var en del av laget. Det var där och då jag insåg att det här var något jag kunde göra och framförallt ville göra – även om jag inte hade någon utbildning.   

Vad var det som gjorde att du stannade kvar i KFUM?

– Det är som att när du väl blir ledare så stannar du kvar. Dock är det som en rekryteringsprocess för ledare inför varje år, så en kan få olika ledarroller från år till år. Så under åren har jag provat på flera olika roller – jag har varit hajkledare, fadder, bagare, jobbat i köket. Jag tror att det har varit avgörande för att jag har stannat kvar, just att jag har tagit chansen att testa olika roller och därmed utvecklats!

Vad skulle du vilja skicka med den som själv går i tankarna om att bli ledare i en förening? 

– Jag brukar säga till deltagare som vill bli ledare att de tydligt måste visa vad de vill och uttrycka detta. Sen måste de även våga ta plats. KFUM är på något sätt den platsen där en kan ta plats. Alla är väldigt måna om att alla ska få ta plats och bli lyssnade på.

Om du skulle beskriva KFUM med ett ord, vad skulle det vara?  

– Jag tror att det viktigaste jag får från KFUM är kärlek. Det är det bredaste och finaste jag kan komma på. Det är det som KFUM är i grunden, i alla fall för mig.