”Maktens syn på unga” presenterades i riksdagen

17 februari 2025

Hur ser Sveriges riksdagsledamöter egentligen på unga? Ses de som en del av lösningen – eller en grupp som behöver insatser? Förra veckan lanserade vi vår kartläggning av riksdagens motioner och analyserade hur politiker beskriver unga i politiken.

Det är andra året i rad som KFUM släpper rapporten ”Maktens syn på unga”, där vi granskar hur Sveriges riksdagsledamöter beskriver unga i sina motioner. I år lanserade vi den i samband med ett seminarium i Sveriges riksdag tillsammans med ledamöter och representanter från civilsamhället på plats.

Unga ses som passiva aktörer

94 procent av riksdagsledamöternas motioner, som omnämner unga, beskriver unga som passiva aktörer. Det vill säga kriminella, offer eller i behov av insatser.

– Vi är medvetna om att samhällsförbättringar föds ur viljan att korrigera ett problem. Men hur vi väljer att beskriva unga människor i sammanhanget betyder allt. Det kan vara skillnaden mellan att skapa engagemang eller hopplöshet, säger Alexander Clemenson, Generalsekreterare på KFUM Sverige.

Förändringar sedan fjolårets granskning

Under riksdagsåret 2023/24, fanns det sex motioner som omnämnde unga som beslutsfattare. Maktens syn på unga (2024) visar att i år har riksdagsledamöterna halverat siffran, trots att de sammanlagt har skrivit fler motioner.

– Om vi menar allvar med att samhället ska vara till för alla så måste även unga människor få möjlighet att bidra med sina perspektiv och erfarenheter till samhällsutvecklingen fortsätter Clemenson.

Ta del av ”Maktens syn på unga” och få svar på:

• Vilka partier ser unga som aktiva medborgare?
• Har riksdagsledamöterna förändrat sin syn på unga sedan förra året?
• Vad kan vi göra för att unga ska få mer inflytande i samhället?

Ta del av rapporten här: Maktens syn på unga (2024/25)