KFUM Sverige om Fritidskortet

15 oktober 2024

I början av 2026 kommer, om allt går enligt regeringens planer, ”Fritidskortet” att börja gälla. Det innebär att vårdnadshavare för barn och mellan 8-16 år kommer att kunna ansöka om ett bidrag på mellan 500-1500 kronor för att delta i sådana fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

Den 5:e juli 2024 presenterade regeringen deras stora satsning på föreningslivet. För den som följt politiken kanske ni hört talas om Fritidskortet. Just nu är det bara en proposition på 250 sidor, men oroa er inte, KFUM Sverige har läst den och här berättar vi mer. Men först en liten instruktion i hur en ny lag blir till och hur vi kan påverka.

När regeringen vill införa en ny lag går det oftast till så här:

En statlig utredning tillsätts för att utreda frågan. En kommitté eller en person, särskild utredare, får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för det regeringen vill genomföra.
När utredningen är klar skriver utredaren eller kommittén ett förslag på lag/lagändringar som lämnas till regeringen, ett så kallat betänkande.
Betänkandet skickas på remiss till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter som får lämna synpunkter, så kallade remissvar. Om många av dem som svarar är negativa kan beslutet bli att inte gå vidare i frågan, eller att försöka hitta andra lösningar än de som utredningen föreslår. Även de som inte har fått remissen skickad till sig har rätt att lämna synpunkter.
Regeringen bearbetar därefter förslaget i betänkandet och skriver ett förslag till lag. I många fall lämnas förslaget sedan till Lagrådet, en så kallad lagrådsremiss, som granskar regeringens förslag.
Regeringen bearbetar därefter förslaget vidare och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen. Ett förslag kan även komma från en eller flera enskilda ledamöter i riksdagen.
Ett eller flera av riksdagens utskott får lämna synpunkter på förslaget (utskottsbetänkande).
Riksdagen röstar om förslaget. Om en majoritet i riksdagen röstar för förslaget utfärdas den nya lagstiftningen i Svensk författningssamling, SFS.

Källa: Regeringens hemsida

Så vad händer nu?

KFUM Sverige har skickat ett remissvar till regeringen, där vi berättar vad vi tycker om förslaget (även kallat proppositionen) och vad vi tycker kan göras bättre så att det ska passa vår lokala verksamhet.

Fritidskortet

Fritidskortet ska stimulera till ökat deltagande i fritidsaktiviteter för barn och unga, särskilt för de grupper som sällan eller inte alls deltar i regelbundna fritidsaktiviteter.

Fritidskortet är regeringens stora reform för att främja barns deltagande i fritidsaktiviteter. Detta med syfte att främja barns mentala hälsa.
Alla barn mellan 8-16 år kommer att få en check värd 500 kr per år att lägga på att betala en fritidsaktivitet.
För familjer som uppbär bostadsbidrag kan barnen få upp till 2000 kronor per år.

Fritidskort ska kunna användas för betalning av avgifter under innevarande år för ledarledda fritidsaktiviteter som tillhandahålls av en godkänd utförare. Avgifterna ska avse ledarledda aktiviteter under innevarande eller nästföljande år som tillhandahålls minst tio gånger under en sammanhängande period om sex månader.

För vem?

Barn 8-16 år (gäller till det året barnet fyller 16 år.)

Föreningar med gratisverksamhet

Föreningar som har gratisverksamhet berörs inte av fritidskortet och kan därmed inte få pengar genom fritidskortet.

När träder fritidskortet i kraft?

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025.

Förslag på förbättringar

KFUM Sverige välkomnar regeringens proposition med intentionen att locka barn till föreningslivet, men vi anser att förslaget borde ha utgått från barn och ungas önskemål om vad de vill göra på sin fritid, inte enbart utifrån utförares administrativa och kostnadsmässiga aspekter.

KFUMs förslag i korthet

Vi vill att övre åldersgränsen för fritidskortet justeras till 20 år.
Låt unga själva bestämma vilka fritidsaktiviteter de vill delta i, från 13-års ålder. (Regeringens förslag är att föräldrar ansöker om fritidskort och därmed kan välja vilka aktiviteter barnen ska få utföra).
Låt lokal verksamhet automatiskt bli godkänd utförare om deras riksförbund följer reglerna för att bli godkänd utförare. (Detta för att göra det lättare för KFUMs lokalverksamhet)
Vi anser att lov- och lägerverksamheter ska inkluderas i enlighet med MUCF:s delrapport S2023/01303.
Det bör finnas undantag från kravet på aktivitetens regelbundenhet i samband med funkis-verksamhet, eller verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättning.
Fritidskortet ska inte påverka socialförsäkringsförmåner och detta ska vara tydligt i socialförsäkringsbalken. (Detta eftersom det kan påverka vårdnadshavare för barn med funktionsnedsättning så att de kan bli återbetalningsskyldiga om de ansöker om fritidskort)
Låt den lokala verksamheten arbeta uppsökande mot barn, unga och deras vårdnadshavare där de vet att unga befinner sig. Låt detta ske mot ersättning/kostnadsersättning.

Vi skriver dessutom att:

KFUM Sverige ser en risk att de pengar som investeras i fritidskortet över tid kan komma att tas från redan befintliga bidrag till ideella organisationer, såsom stadsbidrag och kommunala aktivitetsstöd. Det skulle äventyra den långsiktiga stabiliteten för barn- och ungdomsverksamheter som KFUM-rörelsen utför lokalt och straffa de föreningar som väljer bort fritidskortet eller som på grund av sin verksamhet inte kvalar in för fritidskortet. Till exempel lägerverksamhet, funkisverksamhet (som inte alltid kan ske 10 gånger på 6 månader).

Det privata stöd som fritidskortet erbjuder får aldrig ersätta det strukturella stöd som ligger till grund för barn- och ungdomsverksamhet. Det organiserade föreningslivet möjliggör verksamhet för individen. Om inte en långsiktig organiserad finansiering till föreningslivet säkerställs, blir fritidskortet ett meningslöst initiativ.