Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden saknar kännedom om civilsamhällets utmaningar

11 april 2024

Den femte mars kom riksrevisionens rapport, Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening (RiR 2024:2). Rapporten menar att Allmänna arvsfonden får in mer pengar än den hinner dela ut. Samtidigt som kontrollen av de organisationer som ansöker om bidrag anses vara otillräcklig. Slutligen rekommenderar Riksrevisionen att Allmänna arvsfonden bör avvecklas.

Som Sveriges bredaste ungdomsrörelse, med många lokala insatser och föreningar vars verksamheter inte hade varit möjliga utan Allmänna arvsfondens bidrag ställer vi oss frågande till Riksrevisionens påståenden och rekommendation.

Fler satsningar behövs

I tider då det behövs mer satsningar på civilsamhällets bidrag för att motverka rekryteringen av unga till brottslighet anser vi att investeringarna i detta bör öka. Med en regering som prioriterar brottsbekämpning före brottsförebyggande åtgärder borde Allmänna arvsfonden vara extra viktig att bevara. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att Allmänna arvsfondens medel inte är skattepengar utan är medborgarnas pengar. Pengar som gynnar barn, äldre och människor med funktionsvariationer.

Här redovisar vi de punkter vi ställer oss frågande till.

Överdriven bemanning och budget

Riksrevisionen beklagar att organisationer har väl tilltagna budgetar. De menar att ”projektbidrag från Allmänna arvsfonden ofta omfattar en överdriven bemanning och budget”.

Att arbeta med brottsförebyggande insatser kostar. Även om de flesta av ledarna i våra föreningar är eldsjälar som arbetar gratis under sin fritid är riksrevisionens syn på att alla ledare inom civilsamhället ska vara eldsjälar som vill jobba gratis ett problem i sig. När civilsamhället förlorar ledare minskar möjligheter att erbjuda flera unga en meningsfull fritid.

Enligt SCB (Statistiska centralbyrån) arbetade 4 140 000 personer frivilligt på en regelbunden basis om totalt 735 miljoner timmar under 2019. Det beräknade värdet av det frivilliga arbetet för år 2019 kunde då uppskattas till 161 miljarder kronor, vilket motsvarade 3,2 procent av BNP år 2019. Det värdet kan exempelvis jämföras med detaljhandeln, där andelen av BNP år 2019 var 3,3 procent.

3,2 procent av Sveriges BNP är gratisarbete som håller civilsamhället vid liv. Det handlar om bland annat träningstimmar, skjuts till och från tävlingar, evenemang samt insamlingar på olika sätt. I en värld där allt har ett pris så verkar det bara civilsamhället som enligt riksrevisionen inte ska kosta pengar. Samtidigt förväntar sig Tidöpartierna att fler ska arbeta gratis i civilsamhället, trots man redan skurit ner på anslagen till oss sedan regeringen tillträdde.

Ideella föreningar runtom i hela landet vänder på varenda krona för att kunna erbjuda så många barn och unga som möjligt en meningsfull fritid. Ändå hör vi från politiker och myndigheter att civilsamhället måste göra mer.

Civilsamhället finansieras i hög grad via staten

”När Allmänna arvsfonden inrättades var det i en situation där grundläggande sociala behov var stora samtidigt som statens budgetfinansierade en mycket liten välfärdsstat. I dag är situationen helt annorlunda. Staten finansierar en omfattande välfärdsstat och civilsamhället finansieras i hög grad via statens budget.”

Detta påstående är en väldigt subjektiv sanning. Civilsamhället är alltid beroende av sittande beslutsfattares välvilja och inställning till att se vikten av civilsamhället.

Just nu, när många kommuner befinner sig i en ekonomisk kris drar många kommuner tillbaka bidragen från föreningar som verkar lokalt. Det gör att lokalföreningar i värsta fall fått lägga ner sin verksamhet eller skala ner. Detta trots att samhället behöver större satsningar än någonsin på brottsförebyggande insatser för unga människor.

Nyligen kom rapporten ”Ett starkt civilsamhälle förebygger gängkriminalitet”. En rapport som lyfter befintlig forskning om civilsamhället som understryker behovet av att:

Utveckla samverkan med civilsamhället.
Säkerställ långsiktig och hållbar finansiering.
Stärk infrastrukturen för det ideella engagemanget.
Öka kunskapen om civilsamhälle och social hållbarhet.

Vad Riksrevisionen föreslår är ungefär det motsatta.

De senaste åren har vi sett hur regeringen med ena handen tar bort bidrag till civilsamhället och samtidigt kommer med löften så som ”fritidskortet”, som gång på gång försenas, medan föreningslivet tvingas trolla med knäna för att få det att gå ihop. Är det då rimligt att avveckla kanske den enda myndighet som har som syfte att barn och unga kan delta i civilsamhället? Det tycker inte vi.

När vi vill ha verksamhet som är gratis och tillgänglig för unga människor har vi i många fall haft arvsfonden att tacka. Se till exempel på ”Bollihop”, som arbetar inkluderande för att minska unga tjejers exkludering från bollsporten. Eller projektet ”Må bäst” som aktivt arbetar med ungas psykiska hälsa. Båda dessa är arvsfondsprojekt och effekten av deras verksamhet hade förmodligen uteblivit utan Allmänna arvsfondens bidrag.

Organiserad brottslighet

Om och när det finns organiserad brottslighet i samhället ska detta anmälas och lagföras. Vi håller helt och hållet med Riksrevisionen i detta anseende.

Men att misstänkliggöra hela civilsamhället för ekonomisk brottslighet är också ett stort demokratiskt hot och det rimmar illa när det kommer från en revisionsmyndighet. Riksrevisionen kan inte någonstans i sin rapport bevisa att det förekommer bedrägerier utan misstänkliggör hela civilsamhället genom att säga att det ”kan förekomma”.

På samma sätt som tobaksindustrin under 1960-talet satte i system att misstänkliggöra forskare ser vi nu hur det från vissa politiska partier och vissa myndigheter satts i system att misstänkliggöra civilsamhällsorganisationer, det är ett hot mot vår demokrati.

KFUM är en del av de internationella rörelserna YMCA och YWCA och har verkat i Sverige sedan 1884. Vi har arbetat och arbetar för att erbjuda unga trygga mötesplatser, positiva nätverk och ledarskapsutveckling. Precis som de flesta civilsamhällsorganisationerna arbetar vi för att hålla enskilda personer som kan skada vår verksamhet borta. Det är en del av det dagliga arbetet. Därför tycker vi att det är sorgligt att Riksrevisionen misstänkliggör hela civilsamhället i sin diskurs.

KFUM Sverige hoppas att Allmänna arvsfonden viktiga arbete får fortsätta även i framtiden.

KFUM deltog på ett möte i Sveriges riksdag

Efter den debattartikel som KFUM och 24 andra organisationer skrivit under den 13 mars blev vi inbjudna till Sveriges riksdag för att prata om hur våra folkvalda kan stoppa Riksrevisionens förslag om att avveckla arvsfonden.

Många organisationer lyfte det faktum att det är inte alls är särskilt lätt att få pengar från Allmänna arvsfonden som många tror. Det cirkulerades en siffra på att runt 75 procent av ansökningarna får avslag, så påståendet om att Arvsfonden delar ut pengar utan att ha koll känns inte som något civilsamhället känner igen sig i.

För att lyfta vikten som Allmänna arvsfonden haft i saker som vi idag ser som självklara i vårt samhälle så nämndes till exempel att ”Färdtjänst” startade som ett arvsfondsprojekt. Detsamma gäller Bris, Marskrosbarn, Självmordslinjen och personlig assistans.

Om allmäna arvsfonden skulle avvecklas så kommer många av civilsamhällets innovationer för att skapa ett bättre samhälle att försvinna.