Regeringen erkänner föreningslivet som brottsförebyggare

10 september 2025

Under tisdagen höll statsminister Ulf Kristersson sin regeringsförklaring för 2025/26 och där redogjordes för vilka insatser regeringen gjort hittills och vilka de avser att göra framöver. Ett viktigt tal för alla som bor i Sverige. Nytt för i år är att regeringen erkänner föreningslivet som en del i det brottsförebyggande arbetet.

För andra året i rad analyserar KFUM Sverige hur statsministern beskriver barn och unga i sitt tal till Sverige.

Slavar under algoritmer

I likhet med förra årets regeringsförklaring beskrivs barn och unga fortfarande som passiva medborgare även om vi slipper beskrivningar som barnsoldater i år. Däremot är unga som slavar under algoritmerna en beskrivning som återupprepas även detta år.

Vi håller med om att både sömn, socialt umgänge och fysisk aktivitet behövs, men tycker att ordvalet skulle kunna göras mindre fördomsfullt. Många unga må gilla sina skärmar, men de gör även mycket annat så som att engagera sig i en förening, umgås, träna med vänner och massor av saker som utvecklar dem till aktiva samhällsmedborgare. Det får inte glömmas bort.

”Tonåringar mellan 13 och 16 år ägnar i genomsnitt sex och en halv timmar per dag åt skärmen – skolarbetet oräknat. Det stjäl tid från annat som behövs för att må bra – sömn, socialt umgänge och fysisk aktivitet.”

”Vi kommer inte passivt acceptera att barn blir slavar under algoritmerna. Regeringen kommer att lägga förslag som gör skoldagen helt mobilfri.”

Vidare berättar regeringen man de lagt ett uppdrag på Folkhälsomyndigheten att ta fram ett förslag för ett rörelseår 2026. Något vi ser fram emot.

Politik för unga

När det kommer till ungdomspolitik är de förslag vi kan utläsa löften om sänkt straffmyndighetsålder, ungdomsfängelse och fotboja.

”Straffmyndighetsåldern kommer att sänkas och straffrabatten kommer att minskas kraftigt för unga samtidigt som den avskaffas helt för unga myndiga. Särskilda ungdomsfängelser ska stå klara den 1 juli.”

”Vid årsskiftet lägger regeringen förslag om särskilda ungdomsfängelser för dem mellan 15 och 17 år. Regeringen vill också skärpa straffen rejält för unga som begår brott, liksom göra det möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot barn som är involverade i grov brottslighet. Vi ser dessutom över möjligheten att övervaka fler unga med fotboja för att de ska kunna lämna kriminaliteten bakom sig.”

På sätt och vis kan detta vara en ambition att skydda unga från andra unga. Men vi saknar förslagen som ska stärka unga att aktivt välja bort brott och kriminalitet, så som satsningar på ett starkare föreningsliv som möjliggör utveckling för unga.

Vi saknar insatser för att stärka unga i att säga nej till brottslighet. Piskan är tydlig, men moroten… var är den?

Brottsförebyggande arbetet

Nytt för i år är att regeringen erkänner föreningslivet som en del av det brottsförebyggande arbetet. Och även om vi som verkar inom sektorn ser det som en självklarhet, får det ses som något positivt att det nämns på det här sättet.

”… det brottsförebyggande arbetet är bredare än så. Skolan och förskolan, men också idrotten och föreningslivet, spelar en avgörande roll i många barns liv.”

Vi har sagt det länge och vi är glada att äntligen få ett erkännande. Men nu är det upp till regeringen att översätta detta till faktiska förutsättningar för civilsamhället att fortsätta bära och stärka denna roll. Hittills denna mandatperiod har det gjorts stora satsningar på polis och myndigheters kontrollsystem, nu är det dags att satsa på föreningslivet, på riktigt.

Ett tack till civilsamhället

”Civilsamhället har en stark och unik roll i Sverige. Jag vill rikta ett varmt tack till alla er som med frivilliga insatser håller ihop vårt samhälle – som i ur och skur tränar tjejer och killar i fotboll, som tragglar svenska substantiv på ett språkcafé eller gör sökinsatser efter en försvunnen medmänniska. Ni bevisar att samhället är större än staten.”

Det är fint att regeringen tackar civilsamhället och det hade varit ännu bättre om statsministern kunde tacka alla unga ledare som är aktiva genom civilsamhället. Som inte bara sitter med mobilen utan också lägger ner timmar på att leda och stärka andra barn och unga. Unga som gör ett brottsförebyggande arbete varje vecka i en eller flera föreningar i vårt avlånga land. Unga är inte bara slavar under algoritmerna, de flesta unga klarar både av att leda aktiviteter och ha ett socialt liv via skärmar.